Någonsin skickat ett mejl du ångrat: Stavfel i ett viktigt mejl? Pinsamma fotobevis? För detaljerade beskrivningar av dina känslor i fyllan och villan? Big String erbjuder alternativ till att slå huvudet i väggen och be om en snabb död.

Skickat ett pinsamt, föga genomtänkt mejl? Enkelt. Ta bort det ur mottagarens inbox.

Big String lovar att man kan ändra innehållet i ett redan skickat mejl eller helt ta bort det. Har jag förstått rätt är det här för att mejlen sparas som bildfiler på servern, istället för som text – vilket ger användaren möjlighet att uppdatera bildfilen eller helt ta bort den även efter att meddelandet har sänts. Ett borttaget mejl syns dock fortfarande med sitt ämne i mottagarens inbox, men går inte längre att öppnas. Kan förorsaka förvåning. Läs mera på Big Strings sajt.

Temat är pop. Ett av de mer koncisa inläggen hittas hos Steve Rubel på Micro Persuasion. Han ser vad han kallar ”the Attention Crash”, mobilinternet och social networking som de faktorer som utgör den största hotbilden.

Eller förresten – vilket ”hot”? Bloggen är ett bra kommunikationsmedel för att sprida idéer snabbt, om det görs rätt. Men kommunikation är precis vad en blogg går ut på, och något utöver detta – som skulle göra mediet värt att skyddas då det inte längre är det effektivaste, sexigaste och mest spännande – det finns inte. Mänsklig kommunikation är dock inte på väg någonstans. Annat än framåt. Business as usual, med andra ord.

Precis som Rubel tror jag att bloggmarknaden kommer att bli allt hårdare och att en del av uppmärksamheten den åtnjutit sprids ut på snabbare tjänster som Twitter. I något skede kommer också The Next Big Thing att störta in på scen: det som en gång för alla skjuter bloggen i benet och lämnar den att förblöda. BL Ochman påminner oss om att 90-talets chatrum var det absolut hetaste man kunde pyssla med då. Vi har kommit en bit sedan dess, va?

Eller som Shel Israel säger saken:

Blogs have become part of everyday lives for millions of people. The blogs are not the revolution. The conversation is the revolution, and the tools for online conversation keep getting better and more diverse and that is how it should be.

Amen.

Sen är det bara att gå och lägga sig.

Konceptet av en direktdebatt känns fräscht och spännande; dessutom måste det vara ett effektivt sätt att öka intresset och känslan av delaktighet i de mediefientliga, nätfrälsta, yngre generationerna.

Webben kommer överlag att spela en helt ny roll i presidentvalet, något diskussionerna på nätet redan visar. Om det så är ”bloggar vs. republikaner” eller Fox ”krig” mot (lib)bloggare (om ni inte sett videoklippet redan kan det beskådas här) så kommer andra än journalister att vara med och tänka och tycka. Något speciellt republikanerna ser som ett stort problem. De vill ha seriösa debatter om allvarliga ämnen och inte snacka skräp med vanligt folk. En attityd de kan komma att få betala för om ingen kampanjledare snart skakar vett i dem.

En som totalt missat poängen, i Washington Post:

In an interview Wednesday with the Manchester (N.H.) Union Leader, Romney said he’s not a fan of the CNN/YouTube format. Referring to the video of a snowman asking the Democratic candidates about global warming, Romney quipped, ”I think the presidency ought to be held at a higher level than having to answer questions from a snowman.”

Ett exempel på demokraternas debatt kan ni se i klippet där Obama, Clinton och Edwards diskuterar ras och kön. Flera klipp hittar ni här.

Bloggen genomgår städning. Rensas på dravel och återföds med mera sakinnehåll.

Nu vet jag vad jag vill skriva om. Tills dess kan ni roa er med Sprints underhållande reklamkampanj Waitless.

Gillar speciellt: Gmail som automatisk val för mailto clicks och Gmail Manager för att hålla sig uppdaterad med flera konton samtidigt. Hitta era egna favoriter.

En stängd beta fas måste förresten vara ett tufft sätt att skapa hype i nördvärlden (Seth Godins ”otaku”). Alla vill vara med och prova och det innan fan och hans moster släpps in. Samtidigt får företaget fortsätta att fila på sin älskling med feedback från erfarna surfare som inte ställer dumma frågor och går i taket när det kraschar (beta, ju).

Mina nya favoriter: Fairtilizer och Yumondo. Väntar med spänning på mera inbjudningar.

Taylor Mali är lärare och poet. Läs mera på hans sajt.

Det bästa med Godin är dock hans optimism: konsumenterna har makt. Och nu när marknaden blir allt rörligare och konsumenterna kan nå produkter utanför sin näromgivning innebär det en väldigt annan sorts konkurrens för företagen. Men det visste ni redan. Jag, som konsument, blir överlycklig – tänds av lite av Godins entusiasm och hopp: snart kanske vi slipper all usel service! Alla dåliga produkter som faller sönder i händerna på en! All sur personal som behandlar en som en spottloska!

Rösta med fötterna. Om det så är för att du motsätter dig företagets utnyttjande av barnarbete eller den långa kötiden till kundservicen. Blir du dåligt behandlad på en restaurang, i en butik, av en leverantör: ta dina pengar och din uppmärksamhet annanstans. Det finns hur många som helst andra som är beredda att ge dig just den service och sakkunskap du vill ha.

Förut innebar det ingen märkbar fara för ett företag att en konsument sökte sig bort. Informationen på marknaden om företagets produkter och service styrdes av hur mycket pengar företaget pumpade ner på megafon-reklam. Nu blir konsumenten sur, skriver ett blogginlägg, gör en video på YouTube och vips är det inte bara en konsument som röstar med fötterna utan en hel drös.

Det mest spännande med det hela är dock inte frågan ”vad gör de fel?” utan ”vad kunde jag göra bättre?”